Sveriges arbete med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) den 16 december 2008. Sverige ratificerade samtidigt konventionens tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollet innebär att den som upplever sina rättigheter kränkta kan klaga till en övervakningskommitté.

På denna sida finns en kronologisk beskrivning av de steg som Sverige har tagit sedan konventionen antogs av FN:s generalförsamling.

Sverige undertecknar konventionen Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Sverige undertecknade den samma dag.

Sveriges arbete för ratificering av konventionen Efter undertecknandet började Sverige genast arbeta för att kunna ratificera konventionen. Konventionen översattes till svenska och en utredare fick i uppdrag att se över om svenska lagar, förordningar och annan nationell normering överensstämmer med konventionen. I utredarens promemoria, ” FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ds 2008:23” görs en genomgång av konventionens 50 artiklar och hur svensk lag och övriga förhållanden i Sverige förhåller sig till dessa. I promemorian föreslogs att Sverige skulle ratificera Konventionen. Utredarens slutsats var dock att mycket arbete återstår innan Sverige på alla punkter kan anses uppfylla de åtaganden och krav som konventionen innebär. Utredaren föreslog också att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet som ger den enskilde möjlighet att överklaga till en övervakningskommitté om denne anser att hans eller hennes rättigheter har kränkts.

Under våren 2008 skickades promemorian på remiss till myndigheter, organisationer och andra instanser som har fått möjlighet att kommentera utredarens beskrivningar och slutsatser.

Delegationen för mänskliga rättigheter får nytt tilläggsdirektiv Enligt artikel 33 i konventionen ska staterna bland annat upprätta eller utse en eller flera oberoende mekanismer för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen. Sverige har i dagsläget ingen sådan instans. Delegationen för mänskliga rättigheter fick i uppdrag att utreda vilket samhällsorgan som bör anförtros uppgiften att främja, skydda respektive övervaka konventionens genomförande.

Läs delbetänkandet här

Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att Sverige ska ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen föreslår också att Sverige ska ratificera det fakultativa tilläggsprotokollet. Propositionen presenterades den 1 oktober 2008 och innehåller regeringens synpunkter och förslag. I propositionen finns också ett sammandrag av de olika remissinstansernas synpunkter. Propositionen skickades till riksdagen, som är den instans som fattar beslut om huruvida Sverige ska ratificera konventionen. Riksdagen godkänner Regeringens förslag om ratificering

Den 13 november 2008 beslöt Riksdagen att godkänna regeringens förslag att ratificera konventionen och dess tilläggsprotokoll. Konventionen har trätt i kraft i Sverige

Sverige ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillhörande tilläggsprotokoll den 16 december 2008. Konventionen trädde i kraft i mitten av januari 2009.

Sverige rapporterar till FN
Två år efter ratificering ska landet lämna en rapport till FN:s övervakningskommitté om hur landet lever upp till de olika rättigheterna i konventionen. Sverige lämnade sin första rapport januari 2011 och förhördes april 2014.

Regeringens proposition – Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs Sveriges första rapport till FN om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Rekommendationer från Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (svenska) april 2014

Rekommendationer från Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (engelska) april 2014

Funktionshindersrörelsens Alternativrapport 2011