Konventionen om barnets rättigheter

Sverige ratificerade Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, ofta kallad Barnkonventionen år 1990. Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. I sin artikel 2 slår Barnkonventionen fast att ett barn aldrig får diskrimineras på grund av en funktionsnedsättning.

Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling.

De stater som har ratificerat Barnkonventionen måste lämna in skriftliga rapporter vart femte år till FN:s kommitté för barnets rättigheter om vad de gjort för att förverkliga Barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté publicerar även så kallade allmänna kommentarer som ger vägledning i hur olika artiklar och teman i barnkonventionen ska tolkas. Kommentarerna 1-17 finns på svenska. Kommentar nummer 9 handlar om barn med funktionsnedsättning.

Till konventionen finns två tilläggsprotokoll, ett om barn i väpnade konflikter och ett om handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Sverige har anslutit sig till båda dessa. Nu har även ett tredje tilläggsprotokoll trätt ikraft. Det möjliggör för barn att lämna in enskilda klagomål till barnrättskommittén om de inte får sina rättigheter tillgodosedda i sitt land. Sverige har ännu inte skrivit under det protokollet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>